En bouppteckning är en sammanställning som redovisar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall. I bouppteckningen ska också uppges vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar.

Bouppteckningen ska göras inom tre månader från dödsfallet och inlämnas till Skatteverket inom en månad från själva bouppteckningsförrättningen, dock senast fyra månader efter dödsfallet. Om den avlidne saknar tillgångar eller endast har tillgångar som täcker begravningskostnaderna räcker det med att man gör en dödsboanmälan som lämnas till kommunen.

Efter att en bouppteckning upprättats skall kvarlåtenskapen fördelas. Ofta används bouppteckningen som bas för fördelningen, men värdepapper samt fastigheters värde med mera kan förändras över tid, och nya värderingar kan behöva göras. Då endast en person skall ärva kvarlåtenskapen brukar inte arvskifte upprättas.

En arvskifteshandling visar vad som skall ärvas och vem som skall ärva det, denna används sedan som ”kvitto” för att avsluta bankkonton och så vidare.

Här behövs uppdelningar och uträkningar göras, då kvarlåtenskapen sällan är enbart kontanta medel, och övertagande av fastigheter och andra tillgångar skall motsvara likvärdiga kontanta medel.

Ett övertagande av en fastighet kan inte värderas på värdet en mäklare sätter på fastigheten, många fler kostnader tillkommer på en fastighets värde för att denna skall likställas med motsvarande kontanta medel. Mäklararvode, försäljningsskatt, avdrag för ombyggnationer, lån och många fler faktorer behövs för att visa en fastighets exakta värde inför övertagande.

För att fördelningen skall bli jämnlik föreslår vi att ni kontaktar oss för hjälp!

bouppteckning